En guide som ger tips och råd om hur man kan kompostera hemma med varmkompost på ett enkelt och miljövänligt sätt.
Guidens olika stycken ger information om olika typer av kompostering, hur man sätter upp en kompostbehållare hemma, hur man sköter en varmkompost, hur man löser vanliga problem som kan uppstå vid kompostering och hur man använder den färdiga komposten hemma.
Genom att följa tipsen i denna guide kan man enkelt lära sig att kompostera sitt avfall hemma och bidra till att minska avfallsmängderna och göra en positiv inverkan på miljön.
1. Inledning
Varför kompostering är viktigt och vilka fördelar det finns med att kompostera hemma.
Varför kompostering är viktigt
Kompostering är en naturlig process som hjälper till att bryta ner organiskt material genom att mikroorganismer, som bakterier och svampar, förmultnar det. Detta skapar en jordförbättrande substans som kan användas i trädgården eller i krukjord. Kompostering är viktigt eftersom det hjälper till att göra om organiskt avfall till en nyttig resurs istället för att det ska hamna på en soptipp och orsaka luftföroreningar och vattenpåverkan.
Fördelar med att kompostera hemma
Att kompostera hemma har många fördelar. Det kan hjälpa till att minska avfallsmängden genom att organiskt material inte slängs i soporna, vilket kan leda till lägre sopkostnader. Kompostering kan också hjälpa till att spara pengar genom att man inte behöver köpa jordförbättring från en butik. Att kompostera hemma är också en hållbar åtgärd eftersom det återanvänder avfall istället för att det ska slängas, vilket kan bidra till en mer hållbar utveckling på lång sikt.
2. Vad är kompostering?
Vad kompostering är och hur processen fungerar.
Definition av kompostering
Kompostering är en naturlig process där organiskt material bryts ner till en jordförbättrande substans genom att mikroorganismer förmultnar det. Detta sker vanligtvis i en kompostbehållare eller i en hög med material som ligger på marken. För att komposteringen ska ske på ett effektivt sätt krävs det en balans mellan fuktighet, syre, temperatur och det organiska materialet som ska komposteras.
Komposteringsprocessen
Komposteringsprocessen kan delas upp i två huvudsteg: primärkompostering och sekundärkompostering. Under primärkomposteringen bryts det organiska materialet ner till en grövre, kompostliknande substans. Detta sker genom att mikroorganismer äter upp materialet och förmultnar det. Sekundärkomposteringen är den slutgiltiga processen då komposten mognar och blir färdig att användas. Detta kan ta olika lång tid beroende på vilken typ av kompostering som används.
3. Typer av kompostering
Olika typer av kompostering som man kan göra hemma.
Varmkompost (även kallad termofil kompostering)
Varmkompostering, även kallad termofil kompostering, är en mer aktiv form av kompostering där man försöker skapa en termisk process för att få komposten att mogna snabbare. Detta görs genom att hålla en hög temperatur i komposten genom att regelbundet vända den och se till att den har tillräckligt med syre och fuktighet. Hot composting är lämpligt för större mängder avfall och kan ge färdig kompost på några månader.
Kallkompostering
Kallkompostering, även kallad passiv kompostering, är den enklaste formen av kompostering. Det innebär att man lägger organiskt material i en hög eller en behållare utan att göra någon form av aktiv behandling. Cold composting är lämpligt för mindre mängder avfall och kan ta lång tid att få färdig kompost, men kräver minimal ansträngning.
Bokashi-kompostering
Bokashi-kompostering är en form av kompostering som använder en speciell typ av mikroorganismer för att bryta ner organiskt material. I stället för att lägga materialet i en hög på marken eller i en behållare, läggs det i en speciell Bokashi-behållare tillsammans med en speciell Bokashi-kultur. Bokashi composting är lämpligt för mindre mängder avfall och kan ge färdig kompost på några veckor.
Läs mer om skillnaden mellan varmkompost och kallkompost.
4. Att sätta upp en varmkompost
I den här delen av guiden ger vi tips på hur man kan sätta upp en kompostbehållare hemma.
Att välja en behållare eller container
Det finns många olika typer av kompostbehållare att välja mellan, så det är viktigt att välja en som passar ens behov och plats. Man kan till exempel välja en kompostbehållare i trä, plast eller metall, och det finns även behållare som är gjorda av gamla trädgårdsdäck eller andra återvunna material.
Överväganden kring placering
Placeringen av varmkomposten är också viktigt att tänka på. Den bör placeras på en plats där den kan få sol och luft, men inte för nära huset eller trädgårdsmöbler. Det är också viktigt att tänka på att komposten kan lukta illa om den inte sköts på rätt sätt, så det kan vara en bra idé att placera den på en plats där den inte stör för mycket.
Bor du i lägenhet? Läs mer om att kompostera i en lägenhet.
Vad som kan komposteras och vad som inte kan komposteras
När det gäller vad man kan kompostera finns det viss organiskt material som är lämpligt att lägga i komposten, medan andra inte är det. Många grönsaker, bröd, kaffefilter och teblad kan komposteras, medan animaliska produkter som kött och fisk, eller material som innehåller skadliga kemikalier som tryckta papper och färgade tidningar, inte bör läggas i komposten. Det är också viktigt att tänka på att det finns viss mikroorganismer som kan vara skadliga för människor, så det är viktigt att hålla renlighet i kompostbehållaren.
Läs mer om hur man startar komposteringsprocessen.
5. Att sköta en varmkompost
tips på hur man kan sköta en varm kompostbehållare hemma.
Temperatur- och fuktnivåer
En viktig del av att sköta en varm kompostbehållare är att hålla rätt temperatur och fuktnivåer. Temperaturen i komposten bör vara mellan 55-65 grader Celsius för att mikroorganismerna ska kunna förmultna materialet på ett effektivt sätt. Fuktnivån bör vara mellan 50-60%, vilket motsvarar en fuktig trasa. Det är viktigt att hålla koll på dessa nivåer för att förhindra att komposten torkar ut eller blir för fuktig.
Luftning och att vända komposten
Aeration och att vända komposten är också viktigt för att hålla processen igång. Aeration innebär att man ger komposten tillräckligt med syre, vilket kan göras genom att vända den regelbundet eller genom att använda en speciell kompostvändare. Att vända komposten hjälper också till att hålla temperaturen jämn och förhindrar att det blir för mycket fukt i ena änden av behållaren.
Tillsätta ingredienser till behållaren
Det är också viktigt att tänka på att lägga till rätt ingredienser i komposten för att hålla processen igång. Det är bra att lägga till ett jämnt fördelat lager av ”grönt” material, som matrester och gräsklipp, och ”brunt” material, som halm eller torv. Det är också bra att tänka på att lägga till mikroorganismer i form av kompostkultur eller jord för att kickstarta processen.
6. Att lösa vanliga problem
Tips på hur man kan lösa vanliga problem som kan uppstå vid kompostering hemma.
Luftföroreningar
Ett vanligt förekommande problem med kompostering är luftföroreningar. Detta kan bero på att komposten har för lite syre eller för mycket fukt, eller att det finns för lite ”brunt” material i förhållande till ”grönt” material. Det är viktigt att vända komposten regelbundet och se till att den har tillräckligt med syre och en bra balans mellan ”grönt” och ”brunt” material för att förhindra luftföroreningar.
Skadedjur
Skadedjur, såsom råttor och möss, kan också vara ett problem vid kompostering. Detta kan förebyggas genom att se till att hålla komposten täckt och att inte lägga animaliska produkter i komposten. Det är också bra att tänka på att placera kompostbehållaren på en plats där den inte är lättåtkomlig för djur.
Komposten bryts inte ner
Om komposten inte bryts ner kan det bero på att den har för lite syre, för lite ”brunt” material eller för lite mikroorganismer. Det är viktigt att se till att komposten har tillräckligt med syre genom att vända den regelbundet och se till att den har en bra balans mellan ”grönt” och ”brunt” material. Det kan också vara bra att tillsätta mikroorganismer i form av kompostkultur eller jord för att kickstarta processen.
7. Att använda den färdiga komposten
Tips på hur man kan använda den färdiga komposten hemma.
Hur man avgör när komposten är färdig
När komposten är färdig kan man använda den i trädgården eller i krukjord. Det är viktigt att avgöra när komposten är färdig genom att undersöka den och känna efter om den har en jämn, mörkbrun färg och en rik, jordig doft. Om komposten fortfarande känns grov eller har en stark lukt är den troligtvis inte färdig ännu.
Att använda kompost i trädgården
När man använder komposten i trädgården är det bra att blanda den med den befintliga jorden för att förbättra dess struktur och näring. Det är också bra att tänka på att inte lägga för mycket kompost på en gång, eftersom det kan orsaka att växterna blir övermättade med näring.
Att använda kompost i krukjord
När man använder komposten i krukjord är det bra att blanda den med en näringsrik jord för att skapa en bra grund för växterna. Det är också bra att tänka på att inte lägga för mycket kompost i krukorna, eftersom det kan leda till att växterna blir övermättade med näring och kan påverka deras växtförmåga negativt.
Läs mer om fler användningsområden för kompost.
8. Slutsats
Genom att tänka på miljön i sin kompostering kan man bidra till att minska avfallsmängderna och göra en positiv inverkan på planeten.
En hållbar kompostering innebär att man använder material som man redan har tillgång till och undviker att skapa onödiga restprodukter. Det kan innebära att man komposterar matavfall från hemmet istället för att slänga det i soporna, eller att man använder återvunna material som halm och torv som ”brunt” material i varmkomposten.
Det är också viktigt att tänka på att inte lägga animaliska produkter i komposten, eftersom det kan orsaka luftföroreningar och kan locka till sig olämpliga djur som råttor och möss. Det är också bra att välja en kompostbehållare som är gjord av återvunna material eller som är lätt att återvinna när den inte längre används.